Fysisk aktivitet i förskolan-utveckling genom rörelse. På senare tid har vikten av fysisk aktivitet fått större uppmärksamhet i Sverige. Samtidigt ägnar barn och unga mindre tid åt pulshöjande rörelse(BRIS, november 2020; Folkhälsomyndigheten, 2024),och enligt Generation Peps rapport från 2024 är det bara två av tio barn som når upp till WHO:s dagliga rekommendationer.Detta väckte mitt intresse att utforska erfarenheter av fysisk aktivitet i förskolan.
Det är redan några år sedan jag skrev min masteruppsats vid Steinerhøyskolen i Oslo. Titeln till masteruppsatsen blev Fysisk aktivitet-utveckling genom rörelse. Temat har sedan dess blivit alltmer uppmärksammat i Sverige och Skolverket nu skriver fram vikten av fysisk aktivitet i den nya läroplansändringen för förskolan i juli2025. I Danmark och Norge är sedan tidigare fysisk aktivitet och riskfull lek framskriven i läroplanerna för förskolan(Hagdahl &Unevik, 2023).Att lyfta fram fysisk aktivitet handlar inte bara om de generella hälsofördelarna med ökad rörelse, utan också om att skapa en balans till den ökade skärmtiden. Barnens skärmtid har blivit mer omfattande, särskilt i Sverige, där tidigare läroplaner betonat digitala kunskaper redan i förskolan. Som en följd ser vi att barns motoriska färdigheter försämrats och behovet av att främja barns fysiska aktivitet har blivit en viktig och framåtsyftande åtgärd. Målet med masteruppsatsen var att undersöka barns fysiska aktivitet i förskolan, samt hur och om denna aktivitet används som en pedagogisk metod och resurs av förskollärare i deras dagliga arbete. Fokus låg både på barnens deltagande i fysisk aktivitet och pedagogernas reflektioner kring hur den påverkar barnens utveckling och vardag. Jag ville undersöka vilka erfarenheter förskollärare hade inom detta område i relation till den dagliga verksamheten. Det kunde gälla vilka aktiviteter som har använts och om pedagogerna har sett någon förändring i barnens beteende och samspel, eller hur de tagit till sig undervisningen efteråt.
Fysisk aktivitet
Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex erfarna förskollärare. Fem övergripande teman utkristalliserade sig utifrån förskollärarnas erfarenheter och reflektioner i intervjumaterialet:
- Barns fysiska aktiviteter i utomhusmiljö
- Barns fysiska aktiviteter i inomhusmiljön
- Barnets motoriska utveckling
- Pedagogens sätt att motivera och stimulera barnen till fysiskaktivitet
- Fysisk aktivitet-positiva effekter
Sammanfattningsvis spelar utemiljön en central roll för att ge barnen möjlighet att röra sig med hela kroppen, men även inomhusmiljön är betydelsefull. Den behöver vara anpassad så att barnen oreflekterat får naturlig motorisk träning i sina dagliga aktiviteter. När det gäller organiserad fysisk aktivitet inomhus nämndes framför allt rörelsesamlingar och hinderbanor. En viktig aspekt som framhävdes var betydelsen av kunskap om barns motoriska utveckling, eftersom aktiviteterna får störst värde när de anpassas till barnens utvecklingsbehov.
Utomhuspedagogikens möjligheter
Arbetet med uppsatsen har gett mig nya perspektiv på ämnet. Jag började se möjligheter i sådant som redan praktiseras i waldorfförskolan, som att vara mycket utomhus – men också hur man kan närma sig det på nya sätt. Är miljön dessutom inbjudande stimulerar det barnen till att röra sig mera, samt om man har vanan att regelbundet gå ut med barnen, förankrat i verksamhetens dagsplanering(Berglind,2023). Här kommer utomhuspedagogiken in, som idag fortfarande betraktas som en relativt ny metod inom utbildningen(Szczepanski, 2007), även om den länge har använts inom waldorfförskolor. Där har barn fått möjlighet att lära genom upplevelser i naturen, vilket samtidigt främjar fysisk aktivitet. Det finns ett tydligt samband mellan utomhusvistelse och ökad fysisk aktivitet(Berglind, 2023).Detta är också en aspekt som gör att waldorfförskolor ligger i framkant som förutom daglig utevistelse även genomför veckovisa utflykter i naturliga miljöer. Szczepanski (2007) och Änggård (2014) visar att man kan hämta lärdom och inspiration från ett mer strukturerat upplägg för utomhusundervisning.
Förebilder
Masterstudien visar att utöver miljön spelar också de vuxnas engagemang och kunskap om motorisk utveckling, och hur man kan arbeta med fysisk aktivitet roll. För att locka till mer rörelse kan pedagogerna till exempel skapa tillfällen där olika fysiska aktiviteter löper likt en röd tråd genom förskoledagen. Då handlar fysisk aktivitet inte enbart om särskilda rörelsetillfällen, utan om ett förhållningssätt att väva in rörelse i de vardagliga aktiviteterna. Det kan vara tillfällen till rörelse som skapas under transportsträckor och vid övergångar, lekfulla stunder av fysisk aktivitet där barnen till exempel får vara”får”och krypa på väg tilltamburen. Berglinds rekommendation om en policy för fysisk aktivitet (2023)tydliggörs i sådana övergångar. Förskolläraren spelar alltså en viktig roll genom att vara delaktig, uppmuntra och själv visa rörelseglädje.
Att låta barnen enbart leka själva är i många fall inte tillräckligt, även i en gynnsam omgivning – vuxna som både guidar barnen och som är delaktiga förebilder, bidrar till att barnen blir mera fysiskt aktiva. Sollerhed lyfter detta på Skolverket (Sollerhed, u. å.)och visar på betydelsenav den delaktige, och även undervisande vuxne. Genom studien blev det tydligt att förmågan till fysisk aktivitet är kopplad till barnets motoriska utveckling. Kunskap på detta område är därför betydelsefull för förskollärare. Det ger ett ”redskap”att på ett riktat sätt kunna stötta både det individuella barnet och gruppen som helhet.
Effekter av fysisk aktivitet
Studien visar att fysisk aktivitet är viktig för barnens utveckling, och att den motoriska säkerheten förbättras. Även koncentrationsförmågan stärks efter fysisk aktivitet, vilket bidrar til latt de lättare klarar av andra moment i förskolan. Genom att röra sig utvecklas barnen, och som en förskollärare så träffande uttryckte sig i intervjun: ”utveckling sker genom rörelse”(Lundholm, 2020, s. 77). Formuleringen fick bli titeln till masteruppsatsen. Utveckling genom rörelse. Det är något som vi, genom att se den fysiska aktivitetens potential och möjligheter, kan hjälpa barnet till, att utvecklas genomrörelse och fysisk aktivitet och skapa en trygg grund för barnet att interagera med omgivningen.
Som fysiskt aktiv förebild förmedlar man indirekt till barnen att röra på sig själva. Enligt Ericsson (2018;2003) behöver läraren skapa en ram där barnet kan uppmuntras i sin naturliga och glädjefyllda rörelselust (Lundholm, 2020). Vidare beskrivs Ericssons arbetssätt påföljande vis i min master:…barnet upprepar och övar en färdighet tills den behärskats och sedan har automatiserats. Har barnet kommit till det skedet är det redo för ytterligare utmaningar i sin rörelseutveckling. Från sin pedagogiska verksamhet har hon positiva erfarenheter att låta barnet få uppleva tillfredsställelsen av att behärska ett moment och få vila i den känslan ett tag till som ett sätt att motivera och stimulera barn till fysisk aktivitet(Lundholm, 2020).
Detta sätt att lära ut och erövra motoriken som Ericsson (2018) beskriver kan bli en värdefullv ägledning. Motoriken ligger till grund för mycket i livet och vi tar den lätt för given. En osäker motorik kan hindra barnet i det sociala(att kanske inte få vara med i den skojiga springleken)och i kognitionen(när all uppmärksamhet behövs för motoriken). Sollerhed menar att förskolan aktivt behöver erbjuda barnen fysisk aktivitet på huvudmannanivå, rektorsnivå, förskollärarnivå, så att det finns tid, plats och medveten personal för det(Sollerhed, personlig kommunikation, kurs via Skolporten, våren 2025; Sollerhed, u. å.).Hon differentierar olika typer av fysisk aktivitet att arbeta med i förskolan: naturlig inbyggt vardagsaktivitet,(som att gå i trappor); generella rörelsetillfällen är en annan typ som höjer energiomsättningen, barnen får röda kinder och blir varma. Den sista formen är specifik lärarledd rörelseundervisning som är medvetet planerad(Sollerhed, u. å.).
Till det hör också att se över de yttre miljöerna och hur vi möjliggör barns fysiska aktivitet: Om förskolan ska bidra till att alla barn får goda upplevelser av varierande och allsidiga rörelser, lära sig att behärska sin kropp och utveckla grov-och finmotorik och rytm, måste förskolan även ha ett medvetet förhållande till kroppslig lek inomhus och anpassa lokalerna för detta. Aktiviteter som att krypa, springa, hoppa, klättra, brottas, dansa, leka med ärtpåse och boll, för att nämna några, kräver plats och åstadkommer oväsen(Osnes et al., 2010, s. 154)
Genom att stimulera barn till att erövra motoriska färdigheter frigörs energi till processer. Därför har fysisk aktivitet och motorisk säkerhet stor betydelse för barnets utveckling. Den är en förutsättning för social delaktighet, förmågan att klara vardagliga uppgifter och, när rörelseförmågor blir automatiserade, för att kunna frigöra energi till kognitiva processer.
De erfarenheter som kom fram i min master och det som har vidareutvecklats, har jag tagit in i mitt arbete med förskollärarstudenter på Waldorflärarhögskolan i Stockholm. Det gäller både hur vi samtalar om fysisk aktivitet och vårt uppdrag att skapa glädjefyllda och stimulerande tillfällen och hur jag visar studenterna rörelselekar, koordinationslekar och sånger i sång- och rörelsesamlingen för förskolebarnen, dvs ”ringen” i Norge. Det gäller att finna glädjen i detta görande med barnen. Här behöver dock var och en hitta sin egen väg för att omsätta det i barngruppen: att skapa en utmanande inom- och utomhusmiljö, hålla sång- och rörelsesamlingar men med fokus på fysisk aktivitet, samt låta rörelse och fysisk aktivitet genomsyra hela dags- och veckorytmen året om. Det viktiga och nya är att fysisk aktivitet blir en naturlig, glädjefylld och levande del av vardagen.
Att i denna korta form förmedla alla aspekter som uppkom i mastern (och i den litteratur som har tillkommit efter avslutad master) är inte möjligt. Vill du läsa min master och få den skickad via mejl är du välkommen att höra av dig på Brighida.Lundholm@wlh.se. Lycka till med all fysisk aktivitet med barnen på din arbetsplats!
Referenslistan:
Berglind, D. (2023).Fysisk aktivitet i förskolan. Natur& Kultur. BRIS. (2020).
Ny rapport om barn och fysisk aktivitet. Barn vill röra på sig mer. Varförhindrar vi dem? BRIS. Ericsson, I. (2018).
Rör dig-lär dig. SISU Idrottsböcker.Ericsson, I. (2003).
Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Eninterventionsstudie i skolår 1-3.(Doktorsavhandling, Malmö StudiesInEducationalSciences, No. 6, 2003). Malmö:Malmö högskola.
Folkhälsomyndigheten. (2024).Barns och ungas rörelsevanor- mer rörelse främjande samhällen behövs. Generation Pep. (2025).
Fakta om fysisk aktivitet. Generation Pep. Hagdahl, Å., & Unevik, P. (2023). Motorik med alla sinnen.Gothia kompetensLundholm, B. (2020).
Fysisk aktivitet i förskolan-utveckling genom rörelse.(Masteruppsats). Oslo: Steinerhøyskolen.
Osnes, H., Skaug, H. N., & Eid Kaarby, K. M. (2010). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Studentlitteratur.
Sollerhed(u.å)Szczepanski, A. (2007). Uterummet-ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer.
I L. O.Dahlgren & S. Sjölander & J. P. Strid & A. Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla(s. 9-37). Studentlitteratur
Änggård, E. (2014). Ett år i ur och skur. Studentlitteratur.
